Röntgenresultat kom tillbaka med HD-A och ED-1. Är nöjd att armbågarna inte hade värre pålagringar, men undrar självklart vad som orsakar dem. Hade hon inte varit halt hade inte tankarna om för sent upptäckt FPC spökat, som de gör.
Första lydnadsprovet gick som det gick, mer finns att läsa under tävlingsfliken. Jag är nöjd med de moment hon utförde, de gjordes väldigt noga, och erhöll höga poäng, men i övrigt var hon inte med mig alls, vilket de rättvisa nollorna visar. Situationen var uppenbart pressad för henne, och hon valde att nosa runt, och försöka lätta upp stämningen med lek och bus. Efter programmet stack hon med en kon, och bjöd på fantastisk underhållning, för alla utom mig, och de som jobbade på plan - de ville ju bli klara med sista hunden och jag ville bara gråta! Det tog många långa minuter att få in henne, och inte var det jag som lyckades! Tina (http://tinateyaojeltsin.bloggplatsen.se/)gick in på plan och ropade, och självklart kom Alice som ett skott!
BPH är också avklarat, med förväntat resultat: Hon bygger lätt på sig rädslor och visar på osäkerhet i sociala situationer, vilket visar sig i överdrivet fjäsk, kombinerat med tydlig undergivenhet. Hennes strategi är att först visa sig trevlig med lekinviter, för att sedan göra sitt bästa för att skrämma bort hotet (ja, visst måste det vara något hotfullt, som inte vill leka), för att slutligen bli bortkopplad och undvika situationen helt. Skottet reagerade hon smått på (3, vilket på BPH motsvarar ett MH:s 2:a, eftersom skalan här bedömer hur trygg hunden är från 1-4) vilket förvånade mig, men det är ett kvitto på hur svårt hon har att skaka av sig tidigare upplevelser. Hade vi bedömts när hunden innan gjorde sin beskrivning hade hon absolut fått en 4:a: Då märkte hon det inte alls, trots att hon var närmare skytten, utan gick glatt med mig, Sara och Pernilla och småsnusade och pratade.
När Alice känner att något förväntas av henne tolkar jag det som om hon känner sig trängd, och försöker leka bort allvaret; detta trots att situationerna överlag är lättsamma och trevliga. Under BPH:t skedde detta några gånger, men till skillnad från vårt lydnadsprovs avslut kom hon duktig vid inkallande.
Beskrivaren var inte förvånad då jag berättade att vi haft henne i dryga fyra månader, och att hon inte haft så goda, eller hållbara relationer till människor tidigare. Själv märkte jag det tydligast vid dumpen, som först och främst skrämde henne ofantligt, varpå hon stack fem meter bort för att skrämma skiten ur den livsfarliga människan, och dessutom valde hon att inte ta skydd bakom mig - jag stod för nära det farliga. För de flesta hundar spelar detta ingen roll, så länge föraren är emellan är de skyddade från dumpen, men Alices förtroende för mig är skört. Märkbara förbättringar sker varje dag, så det är inget som oroar oss, men självklart vill vi att det ska gå snabbare!
Vid genomgången fick jag höra at tjag hade en rolig hund att beskriva, och trots en osäkerhet har hon en positiv inställning till livet, och ingen aggressivitet, förutom när hon "försöker" vara lite arg för att skrämmas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar